Senaste inläggen

Av Katarina - 28 februari 2012 22:54

Det blir ju tyvärr lite klent med skid- och pulkaåkningen under detta sportlov, tur då att man kan roa sig på andra sätt. Igår tog vi den traditionella dagskryssningen. Jag brukar inte vara med på denna tradition då jag oftast jobbat tidigare, utan då har mormor och farmor åkt med tjejerna. Men denna gång var jag minsann med. Se upp båten!


Redan när vi klev på bussen från Åkersberga började jag ana lite oråd. Var var alla sportlovslediga barn? Väl ombord på båten möttes vi av pensionärer så långt ögat nådde. Inget ont om "panchisar", vi hade själva med oss två stycken, men på ett sportlov borde det väl finnas några kids? Det visade sig att Viking inte hade något för barnen under lovet, nu för tiden är det bara på söndagar de har barnaktiviteter. Suck och stön (och äsch då för att vi inte kollade upp det bättre innan). Men det visade sig att det gick att roa sig ganska bra ändå. Köra cheerleadingbygg på dansgolvet till tonerna av ett halvtaskigt dansbandscoverband är ett exempel. Köra rally i spelhallen ett annat (hur fasiken kunde Emelie slå mig två gånger??). Köra sprinterlopp i hyttkorridorerna ett tredje. Ni hör ju - vi hade rätt kul ändå.


Men, en stoooor besvikelse fanns dock. Lyssna noga nu! När det var dags för efterrätten på buffén fanns det ingen...... vaniljglass! Skrik och panik, hur sjutton tänkte dom då? Det fanns chokladglass men ingen vaniljglass. Bredvid glassen fanns jordgubbs- kola- och chokladsås. Till vad? Chokladglass med chokladsås?


Nu tillhör ju jag typen som inte kan få för mycket choklad (så länge den inte är mörk), men stackars Emelie led å det grövsta. Hon var så besviken att hon nu lämnat ett skriftligt klagomål till Viking Line. Det bådar gott att redan nu bli riktigt engagerad i sådant man tycker är fel   


Idag blev det medeltidsmuseet, fika i gamla stan och sedan ett besök i Täby centrum för att inhandla diverse pysselprylar på Panduro.


Återkommer!

Av Katarina - 27 februari 2012 22:03

Herregud, här har man varit hundaktiv utan att tala om det! Jag vill ju gärna att folk ska tro att jag faktiskt aktiverar mina hundar någon gång per halvår.....


Denna gång var väl iofs aktivitetsnivån rätt låg, vi var nämligen på massagekurs i lördags. Jag knådade och Zero blev knådad. Bra kurs, mycket praktisk träning under överseende av instruktörerna, vilket gör att jag faktiskt vågar praktisera det hemma också. För flera år sedan gick jag en stretchingkurs som ÖHU hade i samband med ett sommarläger. Om jag inte kommer ihåg helt fel så visade instruktören hur man gjorde men man fick aldrig träna särskilt mycket själv. Att stretcha fel kan ju leda till skador på hunden, därför fortsatte jag aldrig med det på mina hundar.


Egetnligen är väl Lazy den som behöver masseras mest, men jag valde att ta med den något mindre senila hunden. Surtanten Lazy hade nog högljutt talat om exakt hur uttråkad hon var efter ca fem minuter. Eller så hade hon, också högljutt, haft åsikter om hur de andra hundarna uppförde sig. Hon är lite petig med sådant.... Zero blev bara lite distraherad av alla snygga brudar runtomkring, samt av en morrande konkurrent. Men det går att massera ett stycke aussiehane som sitter i knät på en också. Man får liksom vara glad över de områden man kommer åt. Typ nacken.


När jag kom hem provade jag givetvis på Lazy också. Gaaanska uppskattat! Man fick lite dåligt samvete när man fick lära sig att en hund som gärna trycker någon del mot oss ofta kan ha ont och vilja bli masserad just där. Stämmer ju exakt på Lazy. Hon har länge varit besatt av "rumpkli" och hon har ju faktiskt ont i ländryggen. Skäms på matte där. Men nu ska det bli ändring på det, nu blir det knådning flera gånger i veckan! Fast visst sjutton är det svårt att få bort massageoljan ur pälsen efteråt?


Återkommer!

Av Katarina - 21 februari 2012 21:01

När jag var liten (kommentarer om hur längesedan det var undanbedes vänligen) så var det ofta mammorna som var "mest engagerade" i skolan. Skulle man t.ex åka på utflykt och några föräldrar följde med, var det oftast mammor. Anledningen var väl antagligen att det var vanligare att mammor var hemma och således inte behövde ta ledigt från något jobb. Eller kan det varit så att det fortfarande var gamla könsroller som hängde kvar, även i slutet av 80-talet?


Hur som helst så är min uppfattning att det ser annorlunda ut nu. Idag följde jag med Rebecca och alla andra ettor på skolutflykt till Naturhistoriska. Om jag räknade rätt var vi sex föräldrar som var med, jag var enda mamman. Nya tider? Moderna pappor? Karriärtänkande mammor? Vem vet, själv kan jag inte låta bli att tro att skolans mentorer kan ha något med saken att göra. När jag gick i ettan hette min fröken Irene, var närmare 60 år, gråhårig, stor och barsk som få! Fröknarna som var med idag heter Linda och Jessica, är runt 30 och skitsnygga :)


Ber om ursäkt om jag just nedvärderat hela det manliga släktet, vi kallar det utveckling istället...


Återkommer!

Av Katarina - 27 oktober 2011 22:32

Jag börjar undra om det spökar uppe på ÖBK. Vet att det finns dom som påstått detta länge, men hur ofta lyssnar jag på någon annan?   

Hade rallylydnadskurs ikväll. Alla tränade på och det var frid och fröjd. Vi avslutade med en bana. I ena hörnet fanns det en spiral (tre koner man ska gå runt, typ några varv), tror att det var skylt fyra eller fem. Första hunden startar, det ser fint ut, ända tills de kommer bort till spiralen. Hela hunden kryper ihop, vill absolut inte gå där och man ser att han tycker någonting är riktigt obehagligt. Jag säger åt dem att strunta i hindret och de fortsätter banan. Matte gissar att hunden är i någon slags spökålder.


Nåväl, nästa hund startar och det blir precis samma sak! Tredje hunden likaså! Tre av fyra hundar skyggar, backar, kryper ihop och visar på alla sätt att de inte vill gå där. Vad har hänt? Någon som slog ihjäl sin jycke efter ett misslyckat träningspass eller? Det andra, mer troliga alternativet, är dock spöken.  


Efter banan gick vi in för att ha teori och som vanligt lämnade jag kvar allt nere på planen. Det tar så lång tid att samla ihop allt, så jag brukar göra det efteråt. Tidigare har jag kunnat snacka skit med Kerstin, som haft agilitykurs samtidigt, men nu är dom klara. Så det var baaara jag, alllldeles ensammen, som fick gå ner till den ödsliga, konstiga planen och plocka ihop alla skyltar och hållare.... Är inte mycket för spökfilmer, men började tänka en del på att det snart är Halloween med allt vad det innebär. Iofs vet jag inte exakt vad Halloween innebär (förutom att amerikanska ungar går runt och tigger godis), men det är säkert massa döingar som återkommer för att.... typ hämnas.


Jag överlevde iaf, men det kan ju vara så att detta bara var någon sort iakttagelsefas. Eller så är jag den personen i filmen som precis, utan att veta om det, undkom. Hade jag cyklat iväg två sekunder senare hade det kanske varit kört. Undrar vem som blir nästa person på plats då? Moahahahaha!!!   


Återkommer! Hoppas jag....

Av Katarina - 10 oktober 2011 11:24

Dags för lite bilder igen:


  
Lazy och Zune njuter av varsitt mellanmål


  Zero funderar på om Zune kan bli ett mellanmål


  Ute på promsis med Rebecca


  Tränar framförgående


  Kanin på grönbete


  Tvättpaus


  Det gäller att vara noggrann


  Och så tassarna


 Avundsjuk Zero som inte fick följa med på promenaden


Återkommer!

Av Katarina - 20 september 2011 22:51

klockan 14.00 började jag jobba i fredags, slutade 7.00 i lördags morse. Då var det bara att dra direkt till klubben för att vara spårläggare på Vaxholms lägrespår. Eftersom "min" tävlande klarade uppflyttning bestämde jag mig för att det var värt det :) Sedan hem för att bokföra ett tag, senare tillbaka upp till klubben (med döttrarna) för att förbereda inför ÖBKs högrespår dagen efter. Domarpärmar skulle göras i ordning, lottning förberedas, prisbord iordningsställas. Man blir lite glad när man träffar på fler där uppe - jag är inte den enda som tillbringar mina lördagkvällar på detta sätt :)


Sedan hem, handla, göra middag, sitta och prata strunt med diverse släktingar som tillbringat dagen på fisketur (sa de iaf, men varför blev jag då tvungen att handla middag?). Upp klockan sex nästa morgon, tillbaka hem vid 15, åter åka och handla och fixa middag, klockan 17 kom, återigen, diverse släktingar för att fira Emelies födelsedag (fast en dag i förväg).


Tisdag idag och jag är fortfarande tlöööötttt! Och min tävlande i söndags bröt sitt spår till råga på allt!


Kanske dags att gå och nanna, börjar jobba 7 imorgon bitti (jobbar sen till 12 för att åter gå på kl 16 och sedan jobba till 9 torsdag morgon). Men i helgen då ska jag sova! Ska bara ha valpkurs på lördag. Och föräldramöte med ECC. Och ha ett jobbmöte. Men på söndag ska jag vila! Efter appellspåret....


Återkommer!

Av Katarina - 14 september 2011 22:06

I tisdags hade Rebeccas klass friidrottsdag på IP. Dom hade väldigt kul, hoppade högt och långt, sprang fort och långsamt och allt vad man nu gör. Jättekul tyckte hon och säkerligen de flesta av de andra barnen också.


Imorgon (torsdag) arrangeras skoljoggen i Hackstaspåret. Över hela landet springer barn till förmån för välgörande ändamål, i år tror jag att det är Barncancerfonden. Vi föräldrar får, om vi vill, skänka pengar, sen vet jag inte exakt hur resten av insamlandet går till. Om det har att göra med hur många barn som deltar? Dessutom blir det en rolig kamp klasserna emellan - vilka kan samla ihop flest varv. Det är klassens totala antal varv som räknas, inte den enskilda individens.


Det jag tänker komma till är att under båda dessa dagar behöver barnen ha med sig matsäck. Inget konstigt med det kan jag tycka, helt naturligt när de har aktiviteter utanför skolan. MEN - tydligen har flera föräldrar klagat på att det blir två matsäcksdagar under samma vecka! Skolan har "tvingats" gå ut med en förklaring till oss föräldrar där de ber om ursäkt över att det blivit på detta sätt och säger att de ska försöka planera annorlunda i framtiden.


Så här komer min fråga: va´ fasen är det för fel med folk egentligen???? Mitt barn får två roliga aktiviteter, vilka båda tyder på en skola som angagaerar sig, och folk klagar över två matsäckar!? Herregud, jag tycker att jag är en negativ människa, men dessa stackare kan inte lyckas tänka positiva tankar många gånger.


Nej, dags att gå och lägga sig, klockan börjar bli mycket. Fast just det - Rebecca ska ju ha med sig matsäck till skolan imorgon. Jäklar också, jag som inte handlat hem något. Helskotta också, vad gör jag då? Jäkla skola, hålla på kräva engagemang från oss försäldrar på detta sätt! Mutter, mutter.....


Återkommer!

Av Katarina - 13 september 2011 21:21

Funderade på en sak när jag var i Åkersberga centrum igår. Gick i "korridoren" tidigare känd som ICA, ni vet, förbi HM (och vad det nu är mer de klämt in där). Ser redan på håll att jag kommer att möta en bekant. Vi är bekanta på hälsningsstadiet, men inte på stanna-och-prata stadiet.


Här uppstår problemet. Ser man människan när man precis passerar är det inga problem att slänga ur sig ett "hejhej" samt ett leende (jodå, så generös är jag ibland). Ser man människan på håll brukar jag vända bort blicken, vänta till man är nära varandra och då titta till igen och köra ovan nämnda procedur. MEN, om man ser personen på håll och denna tittar tillbaka, då uppstår det problem. Man kan ju inte hälsa på 10 meters avstånd om man inte avser att fortsätta säga något när man passerar varandra (alternativt stanna och prata). Man kan ju inte gå tyst och glo på varandra utan att säga någonting, om man inte avser att börja hångla eller börja slåss. Alltså uppstår en situation där jag möter personens blick på håll, tittar bort, försöker få ögonkontakt igen, när vi kommer närmare, för att kunna hälsa, bara för att märka att denm bekanta tittar rakt fram.


Jag är inte den som vrålar HEJ om folk inte ser mig, utan det är något med den där ögonkontakten som behövs. Problemet är att jag då genast känner mig som en hemsk människa. Personen jag mötte tror ju att jag inte ville hälsa eftersom jag vände bort blicken. Undrar hur många som går omkring och tänker att den där Katarina är en dryg jäkel? Fast så tänker dom nog inte alls, dom tänker nog att den där tjejen som ser bekant ut, fast jag inte kan komma på varför, hon verkar vara en dryg jäkel!


Återkommer!

Skapa flashcards