I lördags åkte vi iväg till min mamma i Skärgårdsstad för grillning, bad mm. Eftersom det var så fint väder bestämde vi oss för att ta båten dit. Chrille och barnen åkte iväg till Svinninge där båten ligger och åkte sedan och hämtade mig och hundarna i kanalen. Vi gör det faktiskt inte onödigt krångligt för oss som det kan låta, vi skulle nämligen köpa med oss färsk lax som jag åkte och shoppade under tiden. Dessutom skulle svärmor med i båten, även hon bor i Svinninge.

I alla fall så drar familjen iväg och jag cyklar ner till centrum. Inhandlar lax och öl (åt Chrille faktiskt) och sedan hem. Packar en väska med det jag behöver ha med mig (barnen och jag skulle sova över) och sätter mig och väntar. Roar mig med att vika lite tvätt, och väntar..... Läser lite i Lokaldelen, och väntar.... Kommer ihåg lite mer saker jag vill ha med så jag går och packar dom, och väntar.... Till slut ringer jag och kollar hur långt dom har kommit (jag ringde dom nämligen när jag åkte från centrum för att kolla så dom tagit med sig solcreme och då hade dom börjat åka, så jag anade att det inte borde ta sååååå lång tid) "Vi är här nu" får man höra. Aaaaa, skynda, skynda! Rafsa ihop det sista som ska med, gå på toaletten, på med koppel på hundarna och iväg! Hundarna hade inte hunnit bajsa på morgonpromenaden, utan det hade jag ju tänkt att dom skulle få göra medan vi i lugn och ro promenerade till båten med iaf några minuter till godo! Kom ner till vattnet och dumpade av min väska och en kasse jag hade med, gick en sväng för att försöka få Lazy att skita ( nej men gud så vulgärt sagt matte, jag skulle aldrig säga s-ordet hälsar Lazy).... OK då - gick en sväng för att försöka få Lazy att utföra "nummer två" (vilket är jättelätt när det ligger en båt full med människor hon känner i vattnet en bit bort). Till slut gick det vägen iaf och vi hastar tillbaka mot båten, jag släpper hundarnas koppel och låter dom springa dit medan jag går iväg för att slänga "nummer-två-påsen". Ungarna har hoppat i land för att hämta mina väskor och jag ber dom dra bort hundarnas koppel så dom kan hoppa ner i båten.

Här snabbspolar vi bandet framåt en bit wroooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

oooooooooooom

Framme i Skärgårdsstad (vilket är en historia i sig, men den tar vi någon annan dag när jag även kan presentera bildbevis på vad som hände     

Ska sätta på hundarna deras koppel för promenaden från båten upp till mamma. Hittar bara Zeros koppel..... Frågar Rebecca (som var den som tog av Lazys koppel) om hon tog med sig kopplet till båten. "Näe" var det enkla svaret.... Jahapp..... Tydligen hade kopplet fastnat mellan två brädor i bryggan och hon fick inte loss det. Jag vet att hon ropade något om att hon inte kunde ta bort det, men jag trodde ju att hon inte fick av det från Lazy. Jag var ju borta vid papperskorgen och såg ingenting. Och när jag kommer tillbaka så är ju båda hundarna på väg ner i båten, allting klart trodde jag   

Söndag kommer vi hem, men jag lyckas glömma att gå ner till bryggan för att titta efter kopplet utan det gör jag först dagen efter. Måndag alltså. Typ igår. Lazys fina koppel ligger inte kvar DÄREMOT ligger det ett ANNAT koppel på exakt samma ställe. Ett lilaaktigt retrieverkoppel. Kan inte annat än tro att någon varit där och bytt! Men, men, jag tog det andra kopplet och gick hem. Bytt är bytt   

Återkommer!